Transkription
Ausfertigungen
Inhalt
Drucke
Literatur
Reichsarchiv (1658-02-26)
Theatrum Europaeum (1658-02-26)
Danica
Freden
I
Roskilde
1658.
|
Danica.
No. 15
F-I.
|
|
26 feb: 1658.
danske fredsfördraget af danske Commiß[arierne] underskrifwit.
|
|
Den Stormegtigste Höibaarne
Förstis och Herris, Herr Friderich den Tredies,
Danmarchis, Norgis, Wendes och Gothes Konnigs,
Hertugs udi Schleßwig, Hollstein, Stormarn och Dith-
marschen, Greffuis udi Olldenborg och Dellmenhorste,
Woris allernaadigste Herris och Konnings Fuldmeg-
tige Commissarier, Wi effterschreffne Jochim Gers-
dorff til Tÿndbÿholmb, Ridder, Danmarckis Rigis
Hoffmester och Raad, saa och Befalningsmand paa
Borringholmb, och Christen Skiel till Fusingöe,
Danmarckis Rigis Raad, och Befalningsmand paa
Trÿggevelde, Giöre vitteligt, at
efftersom for nogen tid, nogen mißforstand och
Irringer ere opvoxne imellem höÿstbemelte
Hanß Kong[elig] Maÿ[este]tt och Danmarkis Krone, paa
den ene, och den ochsaa Stormegtigste Höÿbaarne
Förste och Herre, Herr Carll Gustav, Sverriges
Gohters Wenders Konning, Storfÿrste til Find-
land, Hertug udi Estland, Carelen, Brehmen, Vehrden,
Stetin, Pommern, Caßuben och Wenden, Fÿrst till
Rügen, Herr offuer Ingermandland och Wißmar,
Saa och Pfaltzgreffue ved Rhin i Beÿern, thil Gü-
lig, Cleue och Berge, Hertug etc. och Sverrigis Crone,
paa den anden side, Hvilcke alle, paa ded Sidste
saawit er udbrut, at dee haffuer aff sig föd
en nu Svebende Krig och Feide, deriß Maÿ [este]ter
och diße Lofflige Riger imellem, icke til[1] ringe, begge
Rigerniß, och deris Undersaaters, och indbÿggeris
[1] icke til: Reihenfolge durch übergeschriebene Zahlen 2,1 geändert aus: til icke.
|
|
Schade och forderff. Saa haffuer först den Stor-
megtigste Höÿbaarne Förste och Herre, Herr Lodvig –
den 14. Christeligste Konge udi Franckrig och Navarre, etc.
saa som och siden Hanß Hoiheds, Protectorens aff
Engeland, Schotland och Irland, aff Sÿnderlig affection
til begge stridende konger, och diße Lofflige Riger,
for got befundet, at søge mulige middel, hvorved
denne optende, och om sig edende Krigs Lue, i diße
Nordische Riger kunde sluckis och dempis, och deri-
mod, fred, roulighed, wendschab, och god fortroulighed
stifftis och oprettis, Derved ald videre ulöcke at
forekomme, Til hvilcken ende baade Kong[elig] Maÿ[este]t
aff Franckerig, saa vel som Hanß Hoihed Protectoren
af Engeland, deriß Extraordinari Abgesandter
till begge deris Maÿ[este]tt Maÿ[este]ter i Danmarck och Sverrige
afferdiget, med ordre at remonstrere begge deris
Maÿ[estett] Maÿ[este]ter Christenhedens tillstand, och fare, som
af denne indbÿrdis krig dennem kunde offverhenge,
till at stÿrcke, saa meget mere och formane, till for-
ligelse och fredelige Consilia, saa som och at tilbÿde
deris Herrers och Principalers underhandlung och
Interposition, dermed saa meget mehre[2] at befordre och
forfremme dette Lofflige Fredsverck, Hvorfore
och Hanß Maÿ[este]tt voriß Naad[igste] Herre och Konning
beveget, saa wel af Hanß Maÿ[este]tt i Franckerige, och
Hanß Hoiheds Protecteurens i Engeland, deriß till-
raadende, som af sin egen Begierlighed, till at slucke
och dempe denn KrigsLue, och at nÿde och Conser-
[2] mehre: über die Zeile nachgetragen.
|
|
vere Fred och roulighed, inden alle diße Lande och Riger,
saa och fortroulig wenschab och god enighed, med alle
sine Naboer, sÿnderlig med Sverrig, som med wit-
löfflige Grentzer och ellers i mange andre maader
megen gemenschab haffuer, med Danmarckis och
Norgis Riger, Haffuer Ladet sig förhöÿstbem[el]te
Kongis i Franckrig, och Protectorens i Engeland
wenlige Raad och underhandling behage, och saa som
nu hanß Maÿ[este]tt i Sverrige i lige maade sin gene-
genhed till freden haffuer forklaret, er derpaa
fult, at it Mode, först udi Rutkiöbing paa Lange-
land, imellem begge Rigerniß Commissarier och
Fuldmegtige er bewilget, och foraffschedet; menß
saa som Hanß Maÿ[este]tt aff Sverrig imidlertid med
sin Armee avancerede offver Langeland, till Laa-
land och Falster, och vi for den aarsags schüld,
med Hanß Høiheds Protecteurens Abgesandter
vare foraarsagede at möde till Wordingborg,
Hvor Hanß Kong[elig] Maÿ[este]tt af Sverrig sine Com-
missarier, paa sine och sit Rigis Vegne tillige
haffver forordnet, och met tillbörlig Fuldmagt
forseet, Hvorpaa Wi forschreffne, ere komne till-
sammen med Höistbem[el]te H[an]s Maÿ[este]ts I Sverrigis
Fuldmegtige Commissarier, de Edle och Welbaarne
Herr Corfitz, Greffue aff Uhlefeldt, Herre til Grat
litz och Herrsmannitz, Ridder, Höÿstbem[el]te Kong[elig] Maÿ[este]ts
geheime Raad, och Herr Stehen Bielcke, Friherre till
Korppo, Herre til Froßvÿck, Gäddeholmb, Graasöe
|
|
och Tanga, Høÿstbem[el]te Kong[elig] Maÿ[este]tt och deß Riges
Raad, Admiral och Admiralitäts Raad, och effter
vi hver andriß Fuldmagter och Procuratoria haffde
offverseet, rigtige och nöiachtige befundet, och paa
begge sider udwexlet, och offverleffveret, Da
ere Vi i den Hellig Trefoldigheds Nauffn tilsam-
men tredet, och paa Tractaterne giørt en begÿndelse,
och efftersom Wi for oß bedre Hoß woris Naadigste
Herre och Konning at informere offver dee aff dee
Svensche Commissarier oß foreslagene Puncter, vare
foraarsagede till Kiöbenhaffn at reise, Saa bleffve
Tractaterne dog derved icke abrumperede, Menß
saadan afsched tagen, med ded forderligste igien
paa en anden bequem sted at möde, Hvilcket och-
saa scheede, först i Torßlunde magle, och siden i
bÿen Tostrup, der sammested med den begÿnte
underhandling at continuire, Hvor vi med den
Christeligste Kongis I Franckrig och Navarriß, raad,
och Ordinari Ambassadeur Hoß Kong[elig] M[aÿeste]t
I Sverrig, den Welbaarne Herre Hugo Terlon
Ridder af St. Johan i Hierusalem, saa som och
Hanß Hoÿheds Protecteurens ExtraOrdinari Abge-
sandter, och Commissario, till Hanß Maÿ[este]tt voriß
Naad[igste] Herre och Konning, den Welbaarne Herr
Philip Meadowe, etc. med störste flid haffver
offverveiet och examineret dee Tuistigheder, som
Rigerne haffuer veret imellem, betenckt alle
middel och Veie dennem at bilegge, och en god
bestandig och fortroulig wenschab igien at stiffte
|
|
och oprette, Hvorudi forbemelte mediatorer Paa
deriß Principalers vegne, deris høÿeste flid, for-
stand, dexteritet, møÿe och arbeide, saa lange Ufor-
treden haffuer[3] anvent, at omsider paa deris Maÿesteters,
woris Allernaad[igste] Konningers, deris effterkommeris
och Kronernis Danmarckis och Sverrigis wegne offver
viße Puncter forenede och forligt ere, Hvilcke nu
her i Roschild, ved Guds Naade, med gemen Sam-
tÿcke aff begge Parters Commissarier, bedre udar-
beidede udi viße form sat, och videre deduceret ere,
dermed ald strid och Irringer i fremtiden at fore-
komme, paa maner som effterfölger.
1.
Först schal imellom begge deris Maÿ[este]tt Maÿ[este]tter –
deriß Effterkommere, Riger, Lande, Raad, Tienere,
undersaater, och indbÿggere i Danmarck, Norge, och
Sverrig, en Stadig evigwarende och Uigienkallelig
Fred were, Saalediß at hereffter ald mißforstand,
Uvillie, tvedragt, Uenighed, Fiendskab, Krig och
Feide, opheffvis och endiß, Saa vel som ochsaa, hvad
paa begge sider, saa vel för, som udi warende
Krig, kand vere forlöben, och passeret, formedelst
en General och till alle sig streckende Amnistie, –
aldeliß forgiettiß, och aldrig nogen tid mere ihu-
kommiß eller PaaAnckiß, och derimod igien
oprettiß, Stifftes och underholdis stadig wenschab,
God fotroulighed, enighed och trüg Naboschab,
[3] haffuer: über der Zeile nachgetragen.
|
|
saa at den ene Part den andens gauffn och beste
med ord och gierninger, lige som sit eget befordrer
och forsvarer, och hvad som helst den andens Per-
son, Regiering, Riger, Lande och Undersaater kand
vere for nehr och till schade, ded söge att affvende
och saa meget muligt er, forhindre.
2.
Och Paa det Saadant dißbedre kunde schee, och god
fortroulighed underholdis imellom begge deriß
Maÿ[este]t Maÿ[este]tter och Rigerne Danmarck och Sverrig,
schulle paa begge dider renunceris och affstaaiß
alle dee alliancer och Forbund med andre Poten-
tater, Konger, Förster, Estater och Respubliquer,
i hvem dee vere kand ingangene och oprettede,
enten af Parterne till præjuditz och forfang,
saa som och effter denne dag ingen alliance giö-
riß af den ene, imod den anden, eller den an-
dens Fiende i nogen maade, eller under nogen
prætext assistere och till hielp komme.
3.
Til samme ende er immellom oß foraffschedet och
Paa begge sider tilsagt, at icke tilstede[4] nogen frem-
mede Fientlig Orlogsflode i Hvis den were kand,
at löbe igiennem Sundet eller Belt, ind udi Öster-
söen, menß hver paa sin side saadant effter ald
mulighed at forhindre och affverge.
[4] tilstede: til über der Zeile nachgetragen.
|
|
4.
Ded er och foraffschedet och beslutted, at alle Kong[elig] M[aÿeste]ts
i Sverrigis eller dets undersaaters, och dee som bÿgge
och boe i Sverrige, eller derunder hörige Provintzer
Lande och Steder ingen undertagen, tillhörige Skibe
monteret eller umonteret, store och smaa, med hvad
Godtz dee indehaffuer, uden underscheed, icke alleniste
schulle vere udi Öresund och Beldt, frie och exempt,
for ald Told, inquisitioner, visitationer, anholdin-
ger, eller andre besveringer, med hvad Nauffn dee
neffniß kunde, menß end och[5] icke schulle were schÿldi-
ge eller bundene till at haffve eller vise nogen certi-
ficationer, paa innehaffvende Varer, Alleniste schulle
dee paa Kong[elig] Maÿ[este]tt Toldboder i Helsingör och
Nÿborg fremvise richtige SöePaß, Menß med
ded Godtz och dee varer, Kong[elig] Maÿ[este]ts i Sverrige,
Hanß Successorer, undersaater och indbÿggere udi
Sverrige, och alle derunder liggende Provincier, Lande
och Steder tilhörer, och udi fremmede Schibe indlad ere,
forholdiß hereffter hvad Certificationerne angaar,
Saa som tilforn eftter Bremsebrouis Pacters ind-
hold; Saalediß at naar dee Alleniste deriß richti-
ge certificationer fremviser, da Uden hinder,
ophold, forbud eller Toldsannammelse i nogen
maade, giennem Öresundt och Beldt, frie till och
fra passere schulle; menß ded Svenske Gods udi –
fremmede Schibe inlad, som icke kand fremvise sine
richtige certificationer, schal ware schÿldig til at
giffve Told udi Sundet och Belt.
[5] end och: zusammengeschrieben, durch senkrechten Strich nachträglich getrennt.
|
|
5.
Efftersom Kong[elig] Maÿ[este]tt I Sverrige, sig udi denne
Feide haffver bemegtiget atschillige Konge[elig] Maÿ[este]tts i
Danmarckis Lande, Provincier och Öer, och der-
udi Liggende Festinger och Steder, och dennem
Jure belli nu besidder, saa haffuer Kong[elig] Maÿ[este]tt
i Danmarck bevilget, och samtÿcht paa Sin, sine
Successorers Danmarckis och Norgiß Konnigers
och Kroners Vegne, baade til satisfaction, for
de occuperede Landers restitution, saa som och
till vederlag for den schade och omkostning, som
Hans Kong[elig] Maÿ[este]tt och Kron Sverrig, ved denne
Krig er foraarsaget, saa velsom och at forekom-
me störe witlofftigheder, at affstaa och afftræde
till Hanß Kong[elig] Maÿ[este]tt och dets Successorer, Sver-
rigis Konger och Kroner, Provincierne, Halland
/: som tilforne Kron Sverrig til forsikring haffuer
været indrømt :/ Schaane, Bleging, Bornholm,
med alle till bemelte Provintzier, Lande och Leh-
ne Liggendis Steder, Slotte, Festinger, Öer,
Skierer, Höiheder, Herligheder, Jurisdictioner,
Aendelig och Werßlig, Landgilde, Skatter,
Tolde, Renter, och Rettigheder til Landß
och Wands, saa som Danmarckis och Norgiß
Konger dennem nÿdt und besidet haffuer,
at fölge hereffter, Hanß Kong[elig] Maÿ[este]tt, detz
Successorer och Sverrigis Kroner till evindelig
Upaatald, eÿendomb.
|
|
6.
Sammeledis Cederis Kong[elig] Maÿ[este]tt och Kron Sver-
rig, aff Kong[elig] Maÿ[este]tt och Cron Danmarck, Bahuß =
Slott och Lehn, Sambt Trundhiemß Gaard och Lehn,
med alle underliggende Steder, Slott och Festinger,
sambt Aandelige och Verßlige Godtz, Lehn och ap-
pertinentier, som der til med rette hörer, och for
dette Ligget och hørt haffuer, till Lands och wands,
at incorporere Sverrigis Krone till evindelig
possession och eÿendomb, efftersom herpaa, saa
vel som paa dee andre, cederede, och Udi nest for-
gaende articul specificerede Lande och provin-
cier, serdelis forfattede Cessions breffue aff Kong[elig]
Maÿ[este]tt och Danmarckis Rigenß Raad underschreffne
och forseÿlede, videre udviser.
7.
Renuncerer ochsaa, och affstaar Hanß Kong[elig] Maÿ[este]t
for sig och sine effterkommere Konger och Kron
Danmarck, till Hanß Kong[elig] Maÿ[este]t och Hanß effter-
kommere och Kron Sverrig ald den Jurisdiction
och Rettighed, Geistlig och Verßlig, saavit Hand
hafver paa ded Gods udi Fÿrstendommet Rÿen.
8.
Och schulle alle dee aff Adel, som udi dee cederede
Provincier, Land och Lehn, gods haffve, och der boendis
ere, were pligtige at giöre, Hanß Kong[elig] Maÿ[este]tt
detz Successorer och Sverrigiß Krone deriß Hÿl-
|
|
dings Eed, och Sig till Lÿdighed, trouschab och Tieniste
obligere, saa som dee Danmarckis Konger for dette
schüldig veret haffuer. I lige maader schulle alle
andre i bemelte Provincier Boende, Geistlig och Verß-
lige, Borgere och Bønder, effter denne dag Kong[elig]
Maÿ[este]tt dets Successorer och Kronen Sverrig allene
och evindeligen vere for obligerede, och alle Prouster
och Prester fölge den Bischop eller Superintendent
och Consistorium, som Kong[elig] Maÿ[este]tt i Sverrige
den forordnendis worder.
9.
Derimod er paa Kong[elig] Maÿ[este]ts och Kron Sverrigeß wegne
Loffuet och tillsagt, at alle Stender, Adel och UAdel, Geist-
lig och verslige, Borgere och Bønder, udi dee, i diße
Tractater cederede Lande och Lehne i Danmarck och Norge,
schulle beholde deriß Gods och eÿendomb, som den enten
wed arf, kiöb, Bÿte eller Pant, for Krigen af Kronen,
eller privatis sig imellom, med rette tilkommer, och
hereffter megtige vere, dem at besidde, nÿde, brugge
och beholde, saa welsom ochsaa dem at selge och afhende,
som tilforne, Saa som och bliffue wed deriß vanlige
Ret, Loffve, och gamle Privilegier, uturberet och ube-
hindret, saavit dee icke löbe eller stride imod dee
fundamental Loffve aff Sverrigis Krone, med hvilcke
diße cederede Lande och Lehne til evindelig tid hereffter
incorporeris schulle. Och paa ded mand maa fornem-
me H[anß] K[ongelig] M[aÿeste]tt i Sverrigiß Naad[igste] Genegenhed, snarere
deris wilkor at forbedre, end at forringe, er tilsagt
at alle, saa vel Adel som UAdel, Hvlicke sig under Hanß
Kong[elig] M[aÿeste]ts och Sverrigis Croners Jurisdiction aldeliß
begiffuer, maa nÿde med dee indfödde Svensche, lige
tilgang till beneficia och honores.
|
|
10.
Ded er och derhoß afftald, at naar Festningerne och
Landene indrömmiß, Hanß Kong[elig] Maÿ[este]tt i Sverrigis
Fuldmegtige, at da tillige hvad underrettning och
Documenter, som findis wed handen, om Landsens
och derudi liggende Godtzens Leilighed, Rente och
Landgilde, saa och om Grentzer, Markeschiel, eller
andet, sambt hvad Justitien angaar, Saadanne
schriffter, Jordebögger, och underettinger schall tillige
offuerantwordiß, och siden med ded förste forord-
nis wiße Fuldmegtige paa begge sider, Toe eller
Tre, som kann besigtige, atschille och Justere alle
Grentzer, Schiel och Tvistigheder, imellem dee af-
træde och indrømde, och dee nesthoß liggende be-
holdene Provincier och Lehne, paa ded ald Kiff
och mißforstand diß beqvemmere, maa forekom-
mis, och en hver nÿde de hand er berettiget til.
11.
Hanß Kong[elig] Maÿ[este]tt aff Sverrig, schall och restitueris
alle dee Lande, och Platzer, som udi warende Feide
ere bleffven occuperede, och Kron Sverrig affhendiget,
hvor dee och kunde were beliggendiß, saa wel som
ochsaa dee Tre Svendsche Schibe, som wed Krigenß
begÿndelse, udi Sundet ere bleffven anholdene, schal
effter certificationens Lÿdelse med deriß Lading
eller dets billig verd i lige maade bliffve restituerit,
Saa er och paa begge sider bevilget at alle dee
|
|
priser, som formedelst udgiffne Commißioner –
kunde vere tagne, och för ded Tostrupsche Fordrag
icke ere indbragte, schulle till deriß eÿermend
igien restitueris. Hvad andet Gods
och mobilier eftter den tid fra den ene eller
anden Parters undersaater till wands och
Lands kand vere affhendet, som icke for offuen-
bemelte Fordrag aff Kongelige Maÿ[este]tt Maÿ[este]tter
till Danmarck och Sverrige kand were doneret –
eller bortgiffvet, schal dißligeste igiengiffvis och
Leffveris.
12.
Herimod afstaar Kong[elig] Maÿ[este]tt Hanß Successorer
och Cron Sverrig, till Kong[elig] Maÿ[este]tt Hanß Successorer
och Kron Danmarck, ald den rettighed som Hans
Maÿ[este]tt jure belli kand haffue, till alle dee Festnin
ger, Schantzer, Insuler. Provintzer, Steder och
Territoria, som Hanß Maÿ[este]tt udi denne Krig for-
medelst Waaben haffuer indbekommet, serdelis
dee Provincier, Sielland, Laaland, Falster och
Langland, med den Festning Nagschow, item
Fÿen, Judland, Schleßwig, Holstein, Stormarn
och Ditmarschen, med den Festning Fredrichsodde,
Holßschantze, Huß= Och Greffschaft Pinnenberg, saa
och den Insel Alß och Arröe, med dee Fÿrstelige
Huse Sÿnderborg och Nörborg, sambt alle udi
diße tvende Kongeriger Danmarck och Norge,
|
|
saa velsom udi bemelte Förstendomme och der-
under hörige Provintzer och Insuler, occuperede
Stader, Festinger, Schantzer, Lehne, Adelige Huse
och Territoria, i huad Nauffn dee haffue kand,
och icke per expressum i denne Fordrag er under-
tagen, och schulle dee siden, dee ved dette Fordrags
indhold, igien ere offverleffverede, med alle deriß
appertinentier och rettigheder, fölge Hanß Maÿ[este]tt
Hanß effterkommere, och Danmarcks Krone Ube-
hindret i alle maader.
13.
I lige maader affstaar Hanß Kong[elig] Maÿ[este]tt och Sver-
rigis Krone for sig, och sine effterkommere, alle
de rettigheder och prætentioner, som Hanß Kong[elig]
Maÿ[este]tt ratione Ducatus Bremensis haffver, eller
kand haffue paa Greffschabet Dellmenhorst och
Ditmarschen, och den till Kong[elig] Maÿ[este]tt aff Dan-
marck, detz Successorer och Hertugerne af Huset
Hollsten, Kongelige och Gottörpsche Linie cederer
och afftreder, saa at Kong[elig] Maÿ[este]tt af Sverrige
och detz Successorer aldrig nogen widere tiltale
derpaa schal haffue, och saa frembt Hans Kong[elig]
Maÿ[este]tt till Sverrig schulle haffue ratione dicti
Ducatus Bremensis, nogen prætention Paa
noget adelige Godtz i Hollsten, cederis saadant
sammelunde hermed, och Loffvis at dee Documen-
|
|
[ter,][6] som forhanden och hidhörende ere, schulle Hanß Kong[elig]
Maÿ[este]tt i Danmarck, och Huset Hollstein, Kongelige
och Gottörpsche Linie extraderis.
14.
Och saasom Festningerne paa begge sider, saa vel
dee som udi denne Krig ere bleffne erobrede, som
dee andre, som wed dette Fredsfordrag affstaaeß,
blotte och uden Stöcker, ammonition och provision
offverleffveris schulle, Saa er ded foraffschedet,
och afftald, at bönderne udi dee Lehne, hvor saa-
danne Festingerne Ligger, schulle vere pligtige,
samme Stÿcker, munition och provision till
stranden at fremföre, hvor dee best och beleiligst
Kunde bliffve indschibede och afförde.
15.
Dißligeste er och Besluttet och Samtÿcht at udi Fest-
ningerne, som paa en eller anden siden affstaaß,
wiße rum forordniß, hvor den som Festninger-
ne afftreder, sin ammunition och provision udi
sicker forvaring haffve kand, indtil ded beque-
meligen derfra bortföret och affhent bliffver.
16.
Och paa det at ded med evacuationen och for-
wexlingen af forneffnde Provincier, Stader
och Festinger, dißrigtigere paa den ene och
[6] Documenter: die letzte Silbe fehlt über die Seitentrennung hinweg.
|
|
anden side kand tillgaa, er begge Parter saaledis
deroffuer forenet, at saa snart dee Toe Tusinde
Rÿttere (som Hanß Kong[elig] Maÿ[este]tt aff Danmarck
hermed haffver Loffvet till Hanß Maÿ[este]tt af Sverrig
at offuerlade,) ere Leffverede, schal den Svensche
Armee Strax marchere ud aff Sielland, och schulle
derpaa Helsingburg den 27. Februarij, LandsCrone
den 28. Febr. Mallmöe den 1. Martij offerleffveris,
den 4. ejusdem schal Christianstad till de Svendsche
Fuldmegtige, och samme dag Nagschou till dee
Dansche Commissarier aftrediß, Till Hvilcken
tid den Svensche Armee aff Lolland, Falster och
Langeland schall udföriß. Den 15. Martij schal
Christianopel och resten af Bleging med Borring-
holm saa fremt muligt er, och Guds verlig till-
stader, saa och Bahuß den 18. Martij indrömmiß,
den 1. Maij schall Trundhiem, Hiemterland och
Bremerförde, saa velsom alle andre Platzer
som Hanß Maÿ[este]tt i Danmarck i denne feide
kand haffve occuperet, i huor dee ere beliggen-
diß, till dee Svensche Commissarier restitueris,
Hvorimod Kong[elig] Maÿ[este]tts i Sverrigis gandsche
Armee till samme dag aff Fÿen, Jülland,
Schleßwig, Holstein, Stormarn och Ditmerschen
sambt underliggende Insuler, Festninger,
Schantzer, Adelige Huse, i hvad nauffn de haffve
kand, begÿnde at udmarchere och Festningerne
|
|
Fredrichsodde, Pinnenberg, Halß Schantze, sambt
alle andre Platzer, hvor dee och ere beliggendis, som
udi Kong[elig] Maÿ[este]ts i Sverrigis gewalt i dennne
feide kunde were geraadene, til samme dag
den 1. Maij, udi dee Kongelige Dandsche Fuld-
megtiges Hender offuerleffveris, Schal ochsaa
till samme tid, den Insel Als med Sÿnderborg
och Nörborg, til deriß Rette Herrer cederis och
inrømmiß, Saa och dersom noget andet
kunde findiß, udi forberörte Riger, Provintzier,
Förstendomme och Insuler, paa enten sider
indtaget och erobret, schall saadant altsam-
men qvitteris, Ligesom ded her expres war
indfört, och dennem som ded tilforn tilhört
haffver affstaaeß och offuerleffveriß.
17.
Och paa ded Indwaanerne naar udwexlingen
af Festningerne eller Krigsfolckes udförsel aff
Stederne och Provintzerne paa bem[el]te terminer
scheer, ingen gewalt eller offuerlast schal veder-
fariß, schall der paa begge sider were tilstede
Commissarier, som schal haffve god indseende
med, at undersaaterne intet med gewalt fra-
tagis, eÿ heller noget utilbörligt anmodis, och
saa som den Svensche Armée saa lenge den
bliffuer i diße lande, schall giffvis sin nöd-
torfftig underholding, saa schal den och holdis
|
|
under god ordre och disciplin, saa at Under-
saaterne fra den dag freden er slutted, were
sig med brantschat, alle andre Krigsbesveringer,
i hvad Nauffn de haffue kand, intet mere af-
pressis eller aff dennem fordis schal, end hviß
Krigsfolcket, till deris nödtörfftig underholding
effter den Ordinantz, som aff Commissarierne
paa begge sider derom kand giöriß, saa lenge dee
ere her i Riget, behöffver.
18.
Hviß Tillforne er meldet, om Landeniß afftre-
delse och indröming, till de forschreffne terminer,
schall forstaaiß effter Lands Loue saaledis, at
dee som Lehne nu besidder, schulle nÿde ind-
komsten deraf till Philippi Jacobi först-
kommendis, saa och restantzen deraf oppe-
berge fra bemelte Philippi Jacobi 1657. till
1658., dog hviß eÿ strax kand afleggiß, da
schall dennem giffviß tid och respit til viße
terminer at betale.
19.
Dißligeste schall alle Fanger paa begge sider, Hoÿe
och lauffve, aff huad stand och condition dee vere
kand, foruden nogen Randzon strax Ledige och
Lößgiffves, dog hvad deriß kost angaar eftter
billighed betale.
|
|
20.
Alle de Undersaater eller indbÿggere, som aff
forbem[el]te Cederede Lande och Provincier Lÿst
haffve till andre Steder at flÿtte, dem maa saa-
dant staa frit for, dog at ded scheer, effter
Landens Loff, och Stederniß, der som dee flÿtte fra
deriß Privilegier, Menß hviß ded gods belan-
ger, som udi denne Krig udi Stederne ere ind-
flÿt, ded maa eÿermanden Ubelastet och Ube-
hindret igien udföre.
21.
Dee forrige Fordrag nemelig ded Stetinsche, Sörrö-
dische och Bremsebroische, som imellem diße
Loufflige Kongeriger ere oprettede, schulle bliffue
aldeliß och udi alle deriß Articler Uforkrencket,
och udi deriß Fulde Krafft och Vigeur, som dee
for denne Feÿdiß Begÿndelse weret haffuer, och
Ligesom dee vare ord fra ord her indförede, saa-
vit dee formedelst denne Tractat expresse
icke ere forandret.
22.
Hans Kong[elig] Maÿ[este]tt aff Danmarck, schall giffue
Hanß Fÿrstelig Durch[laucht] af Schleswig Hollstein, Gottorff,
effter billighed contentement, Hvorom begge
Parters H[an]s Kong[elig] Maÿ[este]tts i Danmarck, och Hanß
Fÿrst[elig] Durch[laucht] Commissarier Tractere schulle, och
saa at sluttningen derpaa scheer inden den
2. Maij.
|
|
23.
Dersom ochsaa i denne feide noget kunde were for-
löbet, som imellem Hanß Kong[elig] Maÿ[este]tt och Kron
Danmarck, och Hanß Fÿrst[elig] Durch[laucht] af Sleßwig-
Hollstein i en eller anden maade nogen mißfor-
stand, kunde foraarsage, eller aff Kong[elig] Maÿ[este]tt
i Danmarck, eller Hans Fÿrst[elig] Durch[laucht] enten
under dennem sielf, eller hver andriß Ministri,
Tienere, och undersaater, anderledis end vel ud-
tÿdis, alt ded schal affter denne dag aldrig till
nogens schade ihukommiß, eller paaankiß; Menß
med dette Fredfordrag paa begge sider aldeliß
were bilagt och forglemt.
24.
Loffvis och hermed, at Herr Corfitz Greff aff
Uhlfeldt, inden den 2. April i nerwerende Aer,
till alt sit Godtz, baade i Danmarck och Norge,
bevegelig och ubevegelig, schal restitueris, saa
och for ald udstandene schade, inden St. Hanß-
dag förstkommendis, Noiachtig wederlag och
Satisfaction nÿde, och Hannem, Sambt Hans
Greffinde, Svermoder, Börn, Wenner och Tiennere,
frit schall staa at bÿgge och Boe udi Danmarck
frit och sicker, Hvorsom helst hannem, och dennem
sielf löster och behager. De Lehne som
Greff Uhlefeldt och Hanß Sön, nemblig Hirschholm,
Munkelie, och St. Hanß Closter udi Norge, med
|
|
forlehnt haffuer veret, haffve dee effter Forleh-
nungsbreffvene at nÿde och beholde, och schall
i lige maader Hanß Gemahl hendiß tilbörlige
Titul hender fuldkommeligen restituerit worde.
25.
Hvilcke Konger eller Respubliquer, Potentater
eller Förster, som begierer udi denne fred at
indsluttiß, dee haffve ded hoß begge Kongerne
at söge.
26.
Er och samtÿcht at ded Jus Feciale och Dansche
Manifest schall igien affschaffiß, och icke mehr
opleggis eller selgis.
27.
At nu alt dette udi Ord och mening som for-
schreffuit staar schal och maa paa begge sider
trÿggeligen, trouligen, oprigteligen och vel,
nu och i fremtiden holdet och effterkommet
worde, Da er Loffvet och tillsagt, at diße
wore wenlige oprette Pacter och Fordragh,
schulle af begge Rigerniß Konger, Kong Frede-
rich dend Tredie, i Danmarch, och Kong Carll
Gustaff, udi Sverrig, med egen hand och Secret
Stadfestede och Confirmerede, och till ÿdermere
forvaring af begge Rigenß Raad underschreffne,
och med deris egne Indsegel bekrefftet worde.
|
|
28.
Saa ochsaa er loffvet och foraffschedet, at ved een –
aff Rigens Raad, och en Secreterer Paa hver side
udi Helsingör schulle mødiß tillsammen, till den
2. Aprilis, haffvendiß med sig diße forbem[el]te Pacters
ratification, med begge Parters Hand och Seil
effter den form som her afftalt er, stadfested
och bekreffted, saa vel som dee Dansche haffve
med sig Cessions breffvene paa Halland, Ble-
ging, Schaane, Borringholm, Bahuß och Trund-
hiemb, och dem dee Svendsche Commissarier –
sammetid leffvere, till Fredens och Fordragens
bestÿrckelse och Stadfestelse, etc.
Til ÿdermehre wißheed och höÿere for-
wahring, at det saaledis aff Oß som for-
schreffuit staar, i alle sine puncter er giort,
afftaldt, foraffschedet och besluttet, och schall
Paa Kong[elig] Maÿ[este]tt worris Allernaadigste
Kongis, och Danmarckis, Crones side, troeligen
fast och Urÿggeligen holdet effterkommis
worde, och ratificationen deroffver till forsch[reffne]
daug schaffet tilstede och ofuerantworde:
Daa haffue wi dette med egene hender wnder-
|
|
schreffuit, och wore Signeter wndertrÿckt;
Begierendis derhoes aff Hans Kong[elig] Maÿ[este]tts
i Franckrige, och Hans Höigheds Protecteurens
i Engeland, respective Ordinarie Ambassadeur,
och ExtraOrdinarie Abgesandter, som Media-
teurer udi denn Fredsfordraug, at de till
meere stÿrcke och fastere Widnißbÿrd, dette med
Oß wnderschrifue och forseigle wille.
Actum wdi Roedschÿld dend 26. Februarij
Anno 1658
Le cheualier de Terlon Ph. Meadowe Jo. Gerstorff Christen Skiel
P[ro]p[r]ia subscr[ipsi]
[4 Lacksiegel über Heftschnur]
|
|
Fenster schliessen